Erling

Ja kära läsare, jag har nu under en tid skrivit på en novell. Syftet är bara att jag gillar att skriva och ge utlopp för mina fantasier. Har fått insperation ifrån många källor under en tid och skrev ner lite av en inledning. Jag skrev detta för cirka ett år sedan, så ha lite överseende. Men jag tar gärna emot kritik, positiv som negativ. Bara den är konstruktiv!

Så, här har ni första delen av min novell. Lägger upp resten eftersom.

-----

"STADEN"

Ibland förstår jag inte mig själv. Jag handlar på ett konstigt sätt, går alltid på min så kallade magkänsla. Just den magkänslan har satt mig i situationer här i livet som kan beskrivas med ett ord, helvete. Mitt liv är ett stort kaos, ingen ordning eller struktur alls. Självmord har varit nära, men när väl stunden var kommen hade jag inte psyke till att göra det. Nu har min förbannade magkänsla satt mig i ännu en väldigt obekväm situation. Nostalgin slog till och jag valde att ta bussen till min gamla hemstad istället för min nuvarande bostadsort. Väldigt dumt beslut måste jag säga.

 Bussen är inte den bästa jag suttit i, lukten påminner om bränd plast, rutten fisk och en gnutta obeskrivligt rutten odör. De flesta sätena är upprivna till skumgummit och klotter täcker nästan hela fönstren. Någonting säger mig att den här bussen har sett sina bästa dagar. Bussen är helt tom, förutom jag och chauffören. Jag ser hur han sneglar på mig igenom backspegeln, hans blick ser väldigt suspekt ut, som om han tror att jag har något annat motiv än uppleva min gamla hemstad igen. Han vet något jag inte vet, och det oroar mig. Jävla magkänsla.

-----

Fortsättning följer...

Så, vad tyckte ni? Överös mig med konstruktiv kritik!