Livet är inte lätt
Är så grymt less på Högskolan Dalarna som skalat bort intressant kurs efter intressant kurs, så lagom tills jag får ha min sista frivals termin är alla kurser som jag siktat in mig på i början av mina studier borta. Nu är jag fast med överflödiga överkurser i svenska och två engelskakurser som skulle kännas relevanta om de var på svenska. Min lust och ork är helt borta tyvärr när det kommer till skolan.
Och igår när jag åkte tåg ner till min flickvän så höll det på att gå riktigt illa när jag skull kliva av. Jag ryckte till i handtaget automatiserade dörren ut från tåget, dörren går upp halvvägs, jag börjar kliva ur tåget, och plötsligt går dörren igen efter att ha gått upp halvvägs med en smäll. Jag försöker igen, samma sak händer. Jag kommer inte av tåget. Jag springer till den andre dörren i vagnen, samma sak där. Tillslut går det inte att öppna dörren alls, och tåget åker vidare. Så jag hinner se min flickvän stå på perrongen och se minst sagt förvånad ut när jag inte har klvit av. Så de får helt enkelt åka ikapp mitt tåg till nästa station. Jag meddelade tågvärdinnan, hon skulle i sin tur meddela lokföraren. Jag bytte vagn och kom av säkert. Men tåvärdinnan stod och höll upp dörren för passagerarna som skulle ut ur den konstiga dörren som inte släppte ut mig.
Och idag fick jag höra från min svärmor att en liknande olycka med en tågdörr kostade honom en bruten arm. Så hon tog saken i egna händer och kontaktade SJ. Vi får se vart det här slutar.
Och igår när jag åkte tåg ner till min flickvän så höll det på att gå riktigt illa när jag skull kliva av. Jag ryckte till i handtaget automatiserade dörren ut från tåget, dörren går upp halvvägs, jag börjar kliva ur tåget, och plötsligt går dörren igen efter att ha gått upp halvvägs med en smäll. Jag försöker igen, samma sak händer. Jag kommer inte av tåget. Jag springer till den andre dörren i vagnen, samma sak där. Tillslut går det inte att öppna dörren alls, och tåget åker vidare. Så jag hinner se min flickvän stå på perrongen och se minst sagt förvånad ut när jag inte har klvit av. Så de får helt enkelt åka ikapp mitt tåg till nästa station. Jag meddelade tågvärdinnan, hon skulle i sin tur meddela lokföraren. Jag bytte vagn och kom av säkert. Men tåvärdinnan stod och höll upp dörren för passagerarna som skulle ut ur den konstiga dörren som inte släppte ut mig.
Och idag fick jag höra från min svärmor att en liknande olycka med en tågdörr kostade honom en bruten arm. Så hon tog saken i egna händer och kontaktade SJ. Vi får se vart det här slutar.
Nu var det ett tag sedan
Nu var det väldigt länge sedan jag skrev här. Ni vet säkert varför om ni läser inlägget under detta.
Eftersom detta är en mer personlig blogg kan jag väl uppdatera de två läsare som läser den här bloggen vad som pågår.
Jag är inne på sista halvåret på min utbildning i Falun. Utbildningen var fram tills detta halvår riktigt rolig och intressant, men på grund av Högskolan Dalarnas brist på intressanta och relevanta kurser så blir mina frivalsutbildning väldigt torr och tråkig. Känns väldigt tungt just nu, men hoppas på att ta mig igenom detta ändå.
Utöver det är fritiden ungefär likadan som den varit på sista tiden. Hänger med mina kompisar i Söderhamn och Falun, umgås med min flickvän, hälsar på familjen med jämna mellanrum, spelar tv-spel. Det var ungefär allt.
Till sommaren blir man arbetslös också, och som jag känner nu tar jag första bästa jobb bara för att få någon slags inkomst. Har verkligen inte lust eller tid att vara kräsen.
Eftersom detta är en mer personlig blogg kan jag väl uppdatera de två läsare som läser den här bloggen vad som pågår.
Jag är inne på sista halvåret på min utbildning i Falun. Utbildningen var fram tills detta halvår riktigt rolig och intressant, men på grund av Högskolan Dalarnas brist på intressanta och relevanta kurser så blir mina frivalsutbildning väldigt torr och tråkig. Känns väldigt tungt just nu, men hoppas på att ta mig igenom detta ändå.
Utöver det är fritiden ungefär likadan som den varit på sista tiden. Hänger med mina kompisar i Söderhamn och Falun, umgås med min flickvän, hälsar på familjen med jämna mellanrum, spelar tv-spel. Det var ungefär allt.
Till sommaren blir man arbetslös också, och som jag känner nu tar jag första bästa jobb bara för att få någon slags inkomst. Har verkligen inte lust eller tid att vara kräsen.
