Erling

Jag kommer allt för ofta på mig själv att vara extremt retroromantisk. Jag kan tänka tillbaka på saker som hänt under de två senaste åren och fastna vid väldigt simpla saker och överromatisera dem. Saker som egentligen inte är så speciella på något sätt, utan bara att jag mådde bra vid det tillfället. Inga bekymmer liksom.

Som när man fick sluta tidigt på gymnasiet, inte hade några läxor eller prov att plugga till. Man kom hem, satte sig framför teven eller något liknande och bara njöt av ledigheten. Fick ett mål mat lagat åt en, och fortsatte slappa.

Vilket liv man levde egentligen.

Till skillnad ifrån nu, när jag suttit med en sex sidor lång tenta som precis blev klar. Jag är tvungen att laga min egen mat, diska min egen disk, städa en hel lägenhet. Men att bo själv har ju sina fördelar också, ingen som klagar på hur ostädat det är, hur mycket disk det är, hur länge jag stannar uppe, eller något annat tjafs. Det är underbart.