Erling

Nu när jag sitter och ser ut genom mitt fönster får jag en härlig känsla. En känsla som enklast kan beskriva som vårkänsla.

Jag längtar till våren, den riktiga våren. När naturen vaknar till liv efter den årliga döden.
När man kan gå ut utan att ha speciella ytterkläder på sig.
När det blir grönt istället för brunt och grått.
När det blåser behagliga brisar som inte är kalla, utan ljumna och härliga.

Våren är så speciell, man får förhoppningar och fantasier om hur sommaren kommer bli. Hur härlig och grön.

Så, ge mig riktig vår nu!

Jag förstår inte varför fler personer inte har börjat tröttnat på att vara en passiv åskådare när det kommer till underhållningsmedier. Varför titta på när du kan vara med?

Visst filmer är ett underbart underhållningsmedium, förmedlar en historia, ger spänning i vardagen, kan ge historiska inblickar och ta dig till en värld bortom din vildaste fantasi. Där tar det i stort sätt slut. Du får komma dit, titta på, och sen inget mer. Visst du blir berörd, får inspiration och kanske även en tankeställare. Men du kan inte påverka världen, styra karaktärers öde, bli en del av historien istället för att snällt se på.

Det kan du i Tv-spel. Du står själv i centrum, du bestämmer över en eller flera karaktärers öde, du är en del av historian och medverkar i skapandet av den. Nu är ju såklart inte alla spel djupa och har en engagerande story, men det borde ni läsare förstå att jag inte syftar på Pacman och Tetris när jag skriver detta inlägg.

Sedan det som många slänger ur sig som irriterar mig. De säger att de inte gillar Tv-spel och har då inte försökt hitta ett spel som passar just dem. Det är som att säga att man inte gillar film, bara för att man sett en dålig skräckfilm fast man egentligen gillar romantiska filmer.

Så med detta inlägg vill jag bara slå ett slag för Tv-spel som underhållningsmedium och försöka få bort den onödiga nörd-stämpeln. Tv-spel kan förmedla känslor, beröra dig, berätta en historia och få adrenalinet att pumpa. Precis som film.

Drömmar är allt konstiga ting. De visar fantasier man inte själv trodde man hade. De tar upp saker man aldrig tänkt på. De visar sidor av en själv man aldrig sett.

Om man kommer kunna manipulera drömmar så man får bestämma själv vad man vill drömma och när, ja då kommer det nog inte finnas en stor marknad för droger inte. Inga bieffekter, det är lätt att ta sig ur ruset och det skadar inte kroppen.

Jag gillar att drömma, det är en sådan magisk känsla.

Förutom när man dör i drömmar, då menar jag inte bara vakna till strax innan man dör, utan när man dör. Det blir svart. Man finns inte längre.

Det har hänt mig två gånger och varje gång när jag vaknat har jag blivit överlycklig över att vara vid liv. Det är en riktigt äcklig känsla, det är bara svart och man funderar på vad som kommer hända. Usch.
Mardrömmar är inte en rolig historia det heller, men där vaknar du ofta upp innan det värsta händer. Mardrömmar har alltid ett speciellt tema i mina drömmar innan de slår till, en känsla som skriker "Nu kommer mardrömmer dra igång närsomhelst, passa dig". Vilket jag hatar. En vacker vanlig dröm kan förstöras på några sekunder när den känslan kommer. Ångesten också.

Men drömmar kan också förgylla ens dag. Det har hänt mig vid flera tillfällen. Man vaknar upp ur en underbar dröm och inget kan förstöra dagen, för att man varit med om något så underbart.

Men som slutsats kan jag säga att drömma, det är något jag gillar.

Har du någon gång spelat en låt, skiva eller artist som påminner dig om en speciell epok i ditt liv? Jag har, ett flertal gånger. Det är en sådan konstig känsla, på ett ögonblick när tonerna börjar ljuda så åker man tillbaka i tiden, och man har bara det där ögonblicket, dagen, veckan, månaden i huvudet.

Jag kan dra några exempel.

När jag lyssnar på System Of A Down's "Steal This Album" tar det mig omedelbart till en sommar för länge sedan. Jag bodde i mitt gamla vita hus i Sandarne, det var varmt, och Niklas kom på regelbunden basis på morgonen. Några timmar efteråt var hela skaran av vänner samlade i mitt lilla svettiga rum, och oftast innan vi skulle göra något vettigt av dagen, som ofta innefattade att bada, spela fotboll eller bara slappa, så lyssnade vi på en eller annan låt ifrån skivan. Sommaren var underbar, och skivan kommer ligga mig varmt om hjärtat just tack vare den sommaren.

Ett annat exempel är Alice In Chains samtliga skivor som jag fick en jul. Därefter blev det ett soundtrack för de följande månaderna, där jag spelade väldigt mycket Call Of Cthulhu, både som Tv-spel och rollspel. Så nu när jag lyssnar på någon av skivorna jag fick den julen blir jag påmind om alla dessa roliga stunder jag hade, men även om all depression jag gick igenom.

Ni förstår vad jag menar. Ni läsare borde också ha några sådana låt, skiva eller artist som påminner er om en speciell tid i era liv. Ni får väldigt gärna upplysa mig genom kommentarer.